Saturday, August 30, 2008

Queue culture


After giving up trying to buy a bus ticket in advance I turn to watching the pack of another traveller. This gives me an outside view of my past experiences.
Ticket windows strategies include the time honored Indian classic : push hard until you can grasp the bars of the window ... and pull.
The ederly woman from Kaza is wise beyond years , and refuses to go into any conflicts and aggrovation as long as the response behind the window is basically go away , I'm not selling any tickets (until it's clear that the bus has made it to Kaza). She turns her back on the window , plants her feet wide apart .. and slids down to sit while others make grand gestures. Once in a while I catch a glimpse of her ,and she gives off a wonderful pealing laughter. Nirit stands a short distance behind her , feet also solidly planted on the ground , pushing as relentlessly back as the guys behind her, and not only maintaining her position but (this is the point where I really get impressed ) also holding out for a good seat after a good fortyfive minutes of push and shove.
Later I take a jeep to Kee monastery. The drivers cell phone calls out for attention every few minutes , with a sad , melancholy tune that could have been a Swedish folk song as well. Some hours later I stand on the monastery roof , the only sound being a faint inkling sound from the dishes being washed in the kitchen , a truck boring through the darkness with a load of girders , and the slow flapping from the prayer flag pole.

Soundclip (login : user somnaom , 123456

1 comment:

Anonymous said...

Hej! hörde ditt ljudklipp. Bra idé. Saxade ngt ur aftonbladet 3/9:
ta det försiktigt! Christer

Boende i Kalabuala flyr översvämningarna och försöker ta sig till en säkrare plats.
Foto: Reuters
De kämpar för sina liv

Familjer bär sina ägodelar Vuxna och barn evakueras från byn Chondipur i Madhepura. Sina tillhörigheter bär de över huvudet.
Foto: Reuters
Flyr med båt Ett stort antal personer lämnar sina hem i samhället Puthimari 8 mil väster om staden Guwahati.
Foto: Reuters
Läs mer:
Så kan du hjälpa katastrofens offer
Svenska Röda Korsets katastrofhjälp står öppen för gåvor.

Rädda Barnens katastrofhjälp hjälper dig bidra med pengar.

Stöd Svenska kyrkans arbete för de drabbade i Indien.


Flodvattnet dränker allt Översvämningarna i östra Indien tvingar 120 000 människor att fly
En miljon isolerade En miljon indier och nepaleser avskurna från omvärlden efter häftiga monsunregn
Översvämningar har drabbat norra Indien
Tusentals människor har flytt översvämningarna i norra Indien.

Men fortfarande kämpar hundratusentals strandade människor för sina liv.

Hittills har över 90 dödsfall rapporterats.

En humanitär kris. Så beskrivs översvämingarna som drabbat nordöstra Indien efter monsunregnen. Människor har flytt sina hem genom att simma eller vada genom vattnet som täcker hela byar. Det är brist på dricksvatten och mat.

Väntar på hustak
Hjälparbetare och soldater arbetar frenetiskt med att försöka hjälpa de många människor som har försökt fly sina hem eller som fortfarande är strandade. I Bihar väntar människor på hustak, i träd eller på de fläckar av barmark som fortfarande är torra, efter att floden Kosi för två veckor sedan svämmade över och förvandlade stora delar av Bihar till en stor sjö.

Enligt indiska myndigheter tror man att över 1,2 miljoner människor är strandade och väntar på hjälp. 90 personer har avlidit, rapporterar BBC.

– Vi kommer genomföra och avsluta räddningsarbete och evakueringar inom två veckor, säger katastrofsamordnare Prataya Amrit till tv-kanalen.

Människor i läger
De som flytt sina hem lyckats ta sig till torrare marker hänvisas till läger. Totalt befinner sig i nuläget 275 000 evakuerade personer i 250 läger. I staden Jankinagar finns totalt 7 000 personer i tre tillfälliga läger, ett på tågstationen och de två andra på skolor. Troligtvis kommer dessa läger behövas i flera månader.

– Hur kan jag återvända? Husen är borta, allt är borta, säger 65-åriga Kakhrun Lal till nyhetsbyrån AP.

Han har sett fyra av sina kor, hans mest värdefulla egendom, drunkna i översvämningarna. De två återstående korna var han tvungen att sälja för att få lite pengar till sig och sin familj. När pengarna tar slut så har han ingenting.

Flyr till städerna
Kakhrun Lal är en av alla dem som har flytt till ett läger i Jankinagar. Där får han två mål mat om dagen. På onsdagsmorgonen bestod maten av tillplattat ris toppat med sockerrörssirap.

– Vi får vanligtvis ett mål mat på kvällen. Ibland får man det inte förrän två på natten. På dagen är vi glada om vi får någon mat, säger Lal.

Samtidigt har hans två söner anslutit sig till de mängder av unga människor som med tåg tar sig ifrån den drabbade landsdelen och i stället söker sig till storstäder som New Dehli och Mumbai.

Susanna Vidlund